Flipflop I was, Spegel I am

Flip-flop skräp

Flip-flop skräp på stränderna

Skräp av flip flops, plast tofflor

Samlade berg av flip flops ( source globalpost)

gamla skor blir till spegel

Spegel av återbruk- gamla flipflops

 

Afrikas vanligaste skodon

Flipflop, tropical, pata pata. Afrikas kanske vanligaste skodon som blir dina för bara en dollar paret. De finns på varje marknad i regnbågens alla färger och kan bäras i alla väder. Regnar det så rinner ju vattnet ur igen! Jag skulle gissa att de inte finns många på denna kontinent som inte äger ett par flipflop, eller pata patas som vi kallar dem i Zambia. Det finns mer än en fabrik bara i Lusaka, Zambias huvudstad. Eftersom de är så billiga så håller de heller inte så länge och när de slitits ut slängs de bort.

Gamla skor blir spännande inredningsdetaljer

Här i Zambia hamnar de bland alla sopor som eldas på bakgatorna. I kustländerna har detta blivit ett stort miljöproblem just för den marina miljön då de spolas upp i massor längs stränderna. Utanför Kenyas kust finns en ögrupp som heter Lamu,  där den utrotningshotade havssköldpadda  lägger sina ägg. Nu är den miljön hotad av allt som flyter i land. Men det finns en organisation Ocean Sole, som kämpar emot. De har skrivits om av global post och i business daily africa  De köper in alla ilandflutna flipflops som öborna plockar och tillverkar sedan olika föremål av dem, tex vackra speglar, bordstabletter och picknickkorgar som finns att köpa här.

Kanske en droppe i havet, men utan droppar finns ju heller inget hav.

Vi vill skapa arbete.

Änkor från Chikumbuso  virkar strandväskor

Änkor från Chikumbuso virkar strandväskor ( source Chikumbuso)

Arbetslöshet är ett av de mest angelägna globala utvecklings prioriteringar och en ny global utvecklingsram måste uttryckligen fokusera på att skapa meningsfulla arbetstillfällen, bygga upp kompetens och anställbarhet, med målet att uppnå full sysselsättning.

Arbetslösheten i Afrika söder om Sahara, särskilt bland unga människor, hotar stabiliteten, kväver den ekonomiska tillväxten och utgör en stor personlig tragedi för de miljoner som inte kan förverkliga sin fulla potential i livet. Mer om detta kan du läsa i Richard Gilberts blog på business fights poverty.

Trots de senaste positiva ekonomiska utvecklingen i Afrika så påstås befolkningsökningen  vara det största hotet mot Afrikas utveckling.  Läs mer här.

Savannahomes vision är att kunna skapa meningsfulla arbetstillfällen och att hjälpa små producenter, kvinnogrupper och NGOs att kunna utvecklas ekonomiskt och personligt. Vi vill stödja produktion av hög kvalitet och modern design. Vi vill skapa marknadsmöjligheter för deras kreationer. Vi vill hjälpa kunden att komma allt närmare producenten.

Zambisk sophantering

I Zambia är sopor ett stort problem då sophantering så som sophämtning knappt existerar, varje hushåll får helt enklet göra sig av med sina sopor på bästa sätt. Vanligt är att man eldar eller gräver ner dem. Inne  i städerna är det dock svårt och soporna hamnar ofta på bakgator och i diken, och dagvatten  brunnar fylls. Men som det heter ”one mans trash, another mans tresure”, det finns många som tjänar sitt leverbröd på att ta till vara på dessa sopor. Urdruckna vatten- och läskflaskor fylls på nytt med matolja och säljs på marknaden, gamla däck skärs upp och används till allt möjligt (slangbellor, knyta fast lasten, laga ledningar…), tetrapak används att driva upp plantor i, kartonger tas om hand och säljes för några kronor styck. Hade det inte varit för dessa hårt arbetande människor som ser möjligheter med sånt som anses skräp så hade problemet varit ännu större. Nu finns det i alla fall återvinning på en liten skala och förhoppningsvis kan fler se möjligheterna med att utveckla detta inför framtiden.

IMG_0799Sopor slängda på en bakgata i Kabwe, Zambia.

P1090978Gamla däckslangar som skurits upp och säljes, slangbellor även dem gjorda av däckslangar.

återvunna kartongerTillvaratagna kartonger säljes för några kronor styck, Kabwe, Zambia.

Kommer vi alltid att vara del av slit och slängsamhället?

Greenpeace Fashionduel

Greenpeace Fashionduel

Green Peace lanserar sin ” Fashion Duel” en kamp att rengöra mode industrin.

Visst vill man gärna tro att man är miljömedventen?

Jag källsorterar och  jag har börjat för inte så länge sedan att köpa ekologisk mjölk och bananer.  Jag har till och med gjort kartongtestet på återvinnarnas facebook sida och fått enastående poäng.

Men när det gäller kläder, inredning och hudvård?  Handlar jag/vi ekologiskt då? Varför ser vi att de butiker/tidningar med eko-prägel  lägger ner den ena efter den andra. En artikel med rubriken  Svensk Hållbarhet Håller inte i SvD berättar hur Ekodesignern Camilla Norrback och Edit Künstlicher på Eko tidnignen LivingGreen mfl har tvingats ge upp. Artikeln beskriver att  det kan bero på att design kommer före hållbarhetstänkande, samt att information kring modetillverkningen kan vara bristfällig.

Kan det verkligen vara så som Edit Künstlicher framhåller att vi dessutom har fostrats i en Ikea- och H&M-kultur.

– “Vi är jättebra på miljöarbetet samtidigt som vi är jättebra på massproduktion. Jag tror inte det finns något land som lanserat så mycket slit- och slängprodukter som Sverige.”

Jag skulle gärna vilja se ett samhälle där design och hållbarhetstänkande kan gå hand i hand, inte enbart ur miljösynpunkt men ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Jag upptäckte nyligen Jackpot , som säljs på Åhlens och blev överaskad glad att hitta kläder som jag verkligen gillar och som dessutom har en tydlig hållbar strategi.  Så visst tror jag att  design och hållbarhetstänkande kan gå hand i hand och jag vill ha det som en grundprincip i mina egna affärer och mitt eget köpbeteende. Tyvärr har jag långt att gå.

Väskor av återanvända plastpåsar.

Anthony Horlus engagemang för kvalitet gör att  han är perfekt i sin roll som Quality controler på Global Mamas Trashy Väskor. På Global Mamas i Accra Ghana handtillverkas väskor från återanvända plastpåsar.

Det handlar inte bara om kvalitet i produkten för honom, men även kvalitet i utbildning och arbete. Anthony har tillbrigat 12 år av sitt liv som frivillig lärare på en yrkesskola i Ho, Ghana.  Stöd för skolan hade krympt men han var fast besluten att se till att eleverna fick en bra utbildning. När han flyttade till Accra, öppnade han en liten sömnad kiosk, men var ofta frustrerad på grund av sina kunders och anställdas brist på uppskattning för kvalitet. Hans fru, Janet och två yngre barn, Harriet och Perfekt, bor med honom i Accra. Han gör allt vad han kan för att stödja dem. Han har en stor uppskattning för Trashy Väskor. Han fick ett lån från organisationen att sända sin äldste son, Eugene till gymnasieskola i Koforidua, Ghana. Han älskar dessutom de miljömässiga och ekonomiska fördelar för samhället i arbetet han gör. “Skräp skapar jobb!”

Ett av de största problemen i Ghana är skräp och föroreningar. Om det fanns en huvudprodukt som helt symboliserar denna fråga, skulle det vara dryck påsar. Dryck påsar är de mest populära produkt att köpa på gator och motorvägar, och därför står de för majoriteten av skräp på marken.

De viktigaste  för Trashy väskor är inte bara att uppfylla målet  att “städa upp Ghana”, men också  att informera allmänheten om miljöförstöringen med dryck påsar.

Några av Global Mamas väskor av återandvända  plastpåsar.

Shoppingväska av uppvunnet design

Shoppingväska av återanvända plastpåsar

Neccesär av uppvunnet plast

Neccesär av uppvunnet plast

Återvunna Flip-flops

Jag fick en bild av en kund.  Hon hade varit till Seychellerna och bara på några minuter hade lyckats samla en hög med dessa tofflor på en strand där.  Hon köpte en barnmobil gjord av återvunna flip floppar och crocs och kände sig positivit över att stödja ett bra miljöprojekt. Företaget bakom produkten, The Flip Flop Recycling Company FFRC  bildades 2005 av kenyanerna Julie Church och Tahreni Bwaanali. Havsströmmarna vid spetsen av Lamu ögrupp, utanför Kenyas kust, spolar upp tusentals flipflops från stränder runt om i världen på havssköldpaddans häckningsplatser. Med stränderna nedskräpade med drivved och fliflops måste havssköldpadds honor kämpa för att nå häckningsplatser och ungar. Lamu kvinnor och tonåringar samlar flipflops från stränderna som sedan skickas till Nairobi där FFRCs 20 heltidsanställda återvänder dem till skulpturer, smycken, nyckelringar och andra små gåvor att sälja på turistmarknaden och för export till hela världen. Återvinningsprojektet skapar jobb för lokalbefolkningen och underlättar samtidigt saneringen av stränderna som är så viktiga för havssköldpaddans avel och för den lokala turismen.  Färgglad inredning av återvunnet material hittar du på Savannahome.

Flip-flop skräp

Flip-flop skräp på stränderna

Dörrdraperi av återvunna Flip flops

Dörrdraperi av återvunna Flip flops

Sköldpadda barnmobil

Sköldpadda barnmobil

Ett ansikte bakom ditt julbord

 

 

Underlägg från Gone Rural på Julbordet

Underlägg från Gone Rural på Julbordet

Underlägg från Gone Rural i Swaziland på Julbordet. (bilden från Sveriges Radio )

Hållbar Jul utställningen blev uppskattad och uppmärksammades i media. En liten utmaning till alla julkonsumenter….

LÄR KÄNNA PERSONEN BAKOM DIN PRODUKT.

KNOW THE PERSON BEHIND YOUR PRODUCT.

Här nedan en av tillverkarna från Gone Rural.

Ndzandza Magagula - Gone Rural Woman of the Week.

Ndzandza Magagula – Gone Rural Woman of the Week.

Ndzandza Magagula – Gone Rural Woman of the Week. (bilden från Gone Rural)

“Jag är en gammal kvinna, men fortfarande jobbar med Gone Rural och jag började många år tillbaka när jag var mycket starkare, med att tillverka bordstabletter och mattor. Detta arbete har hjälpt mig mycket som änka med 4 föräldralösa barn som är mina barnbarn. Vad jag älskar mest är att min dotter följde mina steg och hon har också anslutits till Gone Rrual “.