Flipflop I was, Spegel I am

Flip-flop skräp

Flip-flop skräp på stränderna

Skräp av flip flops, plast tofflor

Samlade berg av flip flops ( source globalpost)

gamla skor blir till spegel

Spegel av återbruk- gamla flipflops

 

Afrikas vanligaste skodon

Flipflop, tropical, pata pata. Afrikas kanske vanligaste skodon som blir dina för bara en dollar paret. De finns på varje marknad i regnbågens alla färger och kan bäras i alla väder. Regnar det så rinner ju vattnet ur igen! Jag skulle gissa att de inte finns många på denna kontinent som inte äger ett par flipflop, eller pata patas som vi kallar dem i Zambia. Det finns mer än en fabrik bara i Lusaka, Zambias huvudstad. Eftersom de är så billiga så håller de heller inte så länge och när de slitits ut slängs de bort.

Gamla skor blir spännande inredningsdetaljer

Här i Zambia hamnar de bland alla sopor som eldas på bakgatorna. I kustländerna har detta blivit ett stort miljöproblem just för den marina miljön då de spolas upp i massor längs stränderna. Utanför Kenyas kust finns en ögrupp som heter Lamu,  där den utrotningshotade havssköldpadda  lägger sina ägg. Nu är den miljön hotad av allt som flyter i land. Men det finns en organisation Ocean Sole, som kämpar emot. De har skrivits om av global post och i business daily africa  De köper in alla ilandflutna flipflops som öborna plockar och tillverkar sedan olika föremål av dem, tex vackra speglar, bordstabletter och picknickkorgar som finns att köpa här.

Kanske en droppe i havet, men utan droppar finns ju heller inget hav.

Zambisk sophantering

I Zambia är sopor ett stort problem då sophantering så som sophämtning knappt existerar, varje hushåll får helt enklet göra sig av med sina sopor på bästa sätt. Vanligt är att man eldar eller gräver ner dem. Inne  i städerna är det dock svårt och soporna hamnar ofta på bakgator och i diken, och dagvatten  brunnar fylls. Men som det heter ”one mans trash, another mans tresure”, det finns många som tjänar sitt leverbröd på att ta till vara på dessa sopor. Urdruckna vatten- och läskflaskor fylls på nytt med matolja och säljs på marknaden, gamla däck skärs upp och används till allt möjligt (slangbellor, knyta fast lasten, laga ledningar…), tetrapak används att driva upp plantor i, kartonger tas om hand och säljes för några kronor styck. Hade det inte varit för dessa hårt arbetande människor som ser möjligheter med sånt som anses skräp så hade problemet varit ännu större. Nu finns det i alla fall återvinning på en liten skala och förhoppningsvis kan fler se möjligheterna med att utveckla detta inför framtiden.

IMG_0799Sopor slängda på en bakgata i Kabwe, Zambia.

P1090978Gamla däckslangar som skurits upp och säljes, slangbellor även dem gjorda av däckslangar.

återvunna kartongerTillvaratagna kartonger säljes för några kronor styck, Kabwe, Zambia.

Kommer vi alltid att vara del av slit och slängsamhället?

Greenpeace Fashionduel

Greenpeace Fashionduel

Green Peace lanserar sin ” Fashion Duel” en kamp att rengöra mode industrin.

Visst vill man gärna tro att man är miljömedventen?

Jag källsorterar och  jag har börjat för inte så länge sedan att köpa ekologisk mjölk och bananer.  Jag har till och med gjort kartongtestet på återvinnarnas facebook sida och fått enastående poäng.

Men när det gäller kläder, inredning och hudvård?  Handlar jag/vi ekologiskt då? Varför ser vi att de butiker/tidningar med eko-prägel  lägger ner den ena efter den andra. En artikel med rubriken  Svensk Hållbarhet Håller inte i SvD berättar hur Ekodesignern Camilla Norrback och Edit Künstlicher på Eko tidnignen LivingGreen mfl har tvingats ge upp. Artikeln beskriver att  det kan bero på att design kommer före hållbarhetstänkande, samt att information kring modetillverkningen kan vara bristfällig.

Kan det verkligen vara så som Edit Künstlicher framhåller att vi dessutom har fostrats i en Ikea- och H&M-kultur.

– “Vi är jättebra på miljöarbetet samtidigt som vi är jättebra på massproduktion. Jag tror inte det finns något land som lanserat så mycket slit- och slängprodukter som Sverige.”

Jag skulle gärna vilja se ett samhälle där design och hållbarhetstänkande kan gå hand i hand, inte enbart ur miljösynpunkt men ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Jag upptäckte nyligen Jackpot , som säljs på Åhlens och blev överaskad glad att hitta kläder som jag verkligen gillar och som dessutom har en tydlig hållbar strategi.  Så visst tror jag att  design och hållbarhetstänkande kan gå hand i hand och jag vill ha det som en grundprincip i mina egna affärer och mitt eget köpbeteende. Tyvärr har jag långt att gå.